Ordlista

Ni ska kunna orden
innan mötet.

Den som säljer AI har ordlistan i huvudet. Den som köper har den sällan, och det är en dålig utgångspunkt för ett avtal. Här är orden som brukar dyka upp, förklarade för dig som ska fatta beslutet och inte bygga systemet.

Grunderna

Orden som dyker upp i första mötet, oavsett vem du pratar med.

SpråkmodellLLM, large language model: Den motor som läser och skriver text. Den har tränats på enorma mängder text och förutsäger vad som rimligen kommer härnäst. Det är därför den kan sammanfatta ett mejl eller formulera ett svar utan att någon programmerat just den meningen.
Den kan inte räkna säkert och kan inte slå upp fakta av sig själv. Ska den svara på era priser måste era priser matas in.
Generativ AI: Samlingsnamn för AI som skapar något nytt – text, bild, kod – i stället för att bara sortera in det som redan finns i fack. Nästan allt som säljs som AI idag är generativt.
Assistentchatbot, copilot: Ett gränssnitt där någon ställer en fråga och får svar. Nyttan sitter sällan i chatten själv utan i vad den har åtkomst till: era dokument, ert ordersystem, er prislista.
En assistent utan koppling till era egna uppgifter är en allmän sökmotor med er logotyp på.
Agent: En AI som får utföra steg, inte bara svara. Den kan hämta en uppgift ur ett system, skriva ett utkast och lägga det för granskning. Ju fler steg den får ta på egen hand, desto viktigare blir det att någon kan se vad den gjorde.
Automatisering: Att en maskin gör ett arbetsmoment som en människa gjorde förut. Kräver inte alltid AI – en stor del av tidsvinsterna i ett företag ligger i vanliga regler och integrationer, och de är både billigare och mer förutsägbara.
Om problemet går att lösa utan AI ska det lösas utan AI.
Human in the loop: Att en människa godkänner innan något får verkan. Utkastet skrivs av maskinen, beslutet tas av er. Det är skillnaden mellan att AI:n föreslår en offert och att den skickar den.

Så byggs en lösning

Det som avgör vad något kostar, hur lång tid det tar och hur det beter sig i drift.

Integration: Kopplingen mellan två system, så att uppgifter flyttar sig själva i stället för att någon kopierar dem. Ofta den del som tar mest tid, eftersom det gamla systemet sällan är byggt för att släppa ifrån sig data.
API: Den dörr ett system erbjuder andra program att gå in genom. Finns det ett API går en integration oftast fort. Finns det inte blir den dyrare, och ibland omöjlig.
Fråga era befintliga leverantörer om API redan innan ni planerar något. Svaret avgör vad som är möjligt.
Proof of conceptPOC, prototyp: En körbar version av lösningen mot ett verkligt fall ur er vardag, byggd för att ni ska kunna döma idén på vad den gör i stället för på vad någon lovar.
Fråga om prototypen är skelettet till den skarpa produkten eller något som slängs. Svaret säger vad ni faktiskt betalar för sedan.
Prompt: Instruktionen som skickas till modellen. I en färdig lösning skriver ingen användare prompten själv – den är inbyggd, testad och versionshanterad, precis som annan kod.
Kontextfönster: Hur mycket text modellen kan ha framför sig samtidigt. Allt som ska vägas in i ett svar måste rymmas där. Det är därför ett system som ska svara ur tusen dokument inte kan skicka in alla tusen, utan måste välja ut rätt stycken först.
RAGretrieval augmented generation: Metoden att först söka fram relevanta stycken ur era egna dokument och sedan låta modellen svara utifrån dem. Det är så en assistent kan svara på era rutiner utan att modellen har tränats på dem.
Svaret blir aldrig bättre än sökningen. Hittar den fel stycke svarar den självsäkert fel.
Finjusteringfine-tuning: Att vidareträna en modell på egen data så den får en viss stil eller ett visst format. Behövs mer sällan än folk tror – för de flesta verksamhetsproblem räcker det att ge modellen rätt underlag vid rätt tillfälle.
Hallucination: När modellen skriver något som låter rimligt men inte stämmer. Det går inte att bygga bort helt. Det går att bygga runt: begränsa vad den får svara på, kräva källa, och låta en människa godkänna där ett fel kostar pengar.
En leverantör som säger att deras lösning aldrig hallucinerar beskriver inte tekniken som den fungerar.

Data och juridik

Frågorna en upphandling faktiskt ställer, och som är värda att kunna svaren på i förväg.

Personuppgiftsbiträde: Den som behandlar personuppgifter för er räkning. Ni är personuppgiftsansvariga, leverantören är biträde, och mellan er ska det finnas ett biträdesavtal. Anlitar biträdet i sin tur någon annan är det ett underbiträde – och de ska gå att räkna upp.
Pseudonymisering: Att byta ut namn, personnummer och liknande mot koder innan uppgifterna skickas vidare, och behålla nyckeln hos er. Uppgifterna är fortfarande personuppgifter, men den som tar emot dem kan inte se vem de handlar om.
Inte samma sak som anonymisering. Anonymiserat går inte att koppla tillbaka; pseudonymiserat gör det, med nyckeln.
Nolldagarslagringzero data retention: Att leverantören inte sparar det ni skickar in efter att svaret levererats. Går att avtala med flera AI-leverantörer och är ofta det som avgör om ett känsligt flöde alls är möjligt.
Dataresidensdata residency: Var uppgifterna fysiskt ligger lagrade. Att en leverantör är europeisk betyder inte automatiskt att servrarna står i EU, och att servrarna står i EU betyder inte automatiskt att ingen utanför EU kan komma åt dem.
Fråga två saker separat: var ligger det, och vem kan nå det.
Strukturerad och ostrukturerad data: Strukturerat är sådant som redan står i kolumner – ordrar, kunder, fakturor. Ostrukturerat är mejl, PDF:er, ritningar och anteckningar. AI är intressant just för att den kan arbeta med det ostrukturerade, som tidigare krävde en människa.
Datamognad: Hur ordnat ert underlag är innan något byggs. Ligger uppgifterna i tre olika Excel-filer med olika stavning på samma kund är det den frågan som måste lösas först. Ingen modell reder ut motstridiga källor åt er.

Ord som betyder mindre än de låter

Uttryck som förekommer i säljmaterial utan att säga något mätbart. Fråga alltid vad som menas.

AI-driven: Säger bara att AI finns någonstans i produkten. Det kan vara ett helt beslutsstöd eller en stavningskontroll. Fråga vilket moment som utförs av AI och vad som händer när den har fel.
Självlärande: Antyder att systemet blir bättre av att ni använder det. De flesta lösningar gör inte det – de använder en färdigtränad modell och förändras bara när någon bygger om dem. Fråga vad som lär sig, av vad, och hur ofta.
Skräddarsytt: Används både om en lösning byggd för er verksamhet och om en standardprodukt där någon fyllt i er logotyp och era rubriker. Skillnaden syns i vad som händer när ni ber om en ändring som inte fanns med från början.
Träffsäkerhetaccuracy: En siffra utan sammanhang. Den är bara meningsfull om ni vet vad som mättes, på vilket underlag och hur ett fel såg ut. Nittiofem procent är utmärkt för att sortera mejl och oacceptabelt för att attestera fakturor.
Be alltid om att få se de fem procenten. Det är där kostnaden bor.

Saknas ett ord?

Hör av dig så lägger vi till det. Och sitter ni med en offert där något av de här orden används utan att förklaras, titta gärna på den tillsammans med oss – det samtalet kostar ingenting.